Linn Holward

A very merry Aussie Christmas

Önskar er alla en God jul, bättre sent än aldrig!
Utan min vetskap hade min lilla laptop nämligen önskat sig virus i julklapp. 
Det här med att jaga julstämning här borta bland palmerna det lade vi ner totalt och tänkte att det helt enkelt får bli som det blir. Denna jul har vart så annorlunda på alla möjliga sätt jämfört med mina tjugotre tidigare upplevda julhelger. MEN den har också var helt galet jävla bra och vi har haft så kul tillsammans under dessa två (nästan) lediga dagar. Jag kan inte tänka mig ett bättre sätt att få fira julen på i den situation vi befinner oss i. Att vissa av oss firar den 24:e och vissa den 25:e resulterade i att det blev en extra lång julafton. Vi har både skrattat och gråtit tillsammans och gjort en massa juliga och definitivt o-juliga saker. Julaftons-morgonsim, färska exotiska frukter och svenska lussebullar och pepparkakor om vartannat. Vi har tittat på Kalle Anka och hans vänner på en liten datorskärm i solskenet. Öppnat julklappar hemifrån i ett glädjerus som två små barn. Kastat oss i vågorna med tomteluvorna på. Legat på stranden och ätit mängder av svenskt godis och sipprat på en kokosnöt. Jul-lunch med hela gänget på Teds nya jobb. Ingen julskinka men jävligt goda hamburgare. Våra chefer hade ordnat julstrumpor åt oss alla som hängde i personallägenheten när vi vaknade den 25:e. Vi har ätit julbord a la England då vår kock är från London och delat varandras udda traditioner. Vem har sagt att man inte kan köra hej tomtegubbar och skåla i tequila? Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte haft hemlängtan som en idiot vissa stunder (tacka Gudarna för Skype). Men det är sådant man får ta såklart när man bestämmer sig för att göra det vi gör. Du gör väl en ny julskinka i sommar va pappa? 

 
Halse Lodge christmas party
Med mina chefer här på Halse Lodge
 
 
Förra söndagen stängde vi ner både restaurangen och baren på vårt hostel då cheferna samlat ihop alla anställda för året jäkla julfest. Jag och brudarna ägnade hela förmiddagen åt att pynta. Glitter och tomtar blandat med blomkransar och badbollar. Julfest, i fyrtio graders värme, med grillbuffé istället för julmat och paketöppning på en båt... ja varför inte? Ingen julstämning direkt, det kändes nästan som midsommar. Men galet kul hade vi. Härligt att få tid till att festa alla tillsammans, med kollegor och chefer som vi jobbat med dagligen i månader nu.

Nu ligger jag på sängen och har precis käkat lussebullar som jag och Teddan bakade innan vi drog iväg till Byron. Så mycket julstämning som det blir detta år skulle jag tro. Kanske får vi lov att ladda ner Kalle anka. Imorgon när jag vaknar är det julafton, såå konstigt, men med tidsskillnaden vaknar jag upp lagom till att skypa familjen på deras uppesittarkväll. 
 
Byron Bay baby







Alla människor vi mött hittills i detta land, gammal som ung och resenär som australiensare, tycks enas om en sak - Byron är paradiset på östkusten. Vi blev galet jäkla kära vi också från allra första stund. En underbar plats där vi skulle kunna bosätta oss för alltid (men lugn mamma, det kommer inte att hända)(Tror jag).

De senaste dagarna har vi käkat gott och druckit gott och inte direkt levt som några backpackers. Vi har slappat vid poolen och sovit läänge i en dubbelsäng (åh äntligen). Men mestadels har vi nog ändå flängt runt som vi alltid gör och mycket har vi fått sett tack vare vår blåa lilla hyrbil. Vi har besökt ett bryggeri och druckit gobärs, shoppat i butiker jag velat besöka jag-vet-inte-hur-länge och sett solen gå ner på Australiens östligaste punkt. Byron-borna är galna i surfing och vi gjorde ett tappert försök vi också men jag antar att vi mest såg ut som sälar. Vi har paddlat kajak i de stora vågorna mitt ute på det turkosa havet vilket var både helt underbart och läskigt som fan. (Åtminstone delen då vi paddlade in till stranden igen, flerametersvågor och kajak upp och ner, hej och hå). Hela atmosfären i Byron är så skönt avslappnad att man inte kan må annat än bra. Här är man som man är och gör som man känner för i stort sätt. Gatumusikanter överallt, liv och rörelse oavsett på dygnet och människor med alla stilar man tänka sig. Folk går barfota på mataffären och kvinnor reser hit för att föda sina barn på ett naturligt sätt. Det finns massvis med sköna barer, caféer och restauranger. Tack för denna gång Byron, vi kommer garanterat tillbaka.

Vi besökte även berömda lilla Nimbin, en hippieby mitt ute i ingenstans. Omringad av de vackraste bergen och landskapen men med det mest tragiska innehållet ur min synvinkel. En trasig stad med trasiga människor där allt kretsar kring droger. Himlen öppnade sig när vi körde hemåt och vi fick uppleva och (försöka) köra genom den värsta tropiska stormen vi någonsin vart med om. Tur att det är Teddan som kör och inte jag, det säger jag bara. 

Det var galet gött att leva som riktiga semesterfirare ett tag. Nu är vi dock tillbaks i vårt andra lilla paradis och det ser ut som om det blir mycket jobb över jul och nyår på båda arbetsplatserna. Men det blir kul det också förhoppningsvis och pengar är en sak som kan vara jävligt bra att ha om man vill ha möjligheten att leva livet och se världen och allt sådant där annat nödvändigt. Puss och kram och på återseende.